f o r e v e r n e v e r l a s t

29000.

Så många dagar innehåller ett liv. Ungefär, i snitt.
Den informationen satte ju såklart griller i skallen på mig. Var tvungen att räkna ut hur många dagar jag avverkat för att veta hur många jag har kvar.

I 9199 dagar har jag funnits. Det betyder ju att jag har ungefär 20000 kvar. Om inte ödet har planerat något annat vill säga.

Jag vet inte vad jag fick ut av detta. Troligtvis inget positivt.
Hade jag kunnat tänka annorlunda så kanske jag hade tagit mer vara på mig själv och faktiskt varit glad för varje dag man får. Carpe diem liksom.
I stället kommer jag räkna ner. Eller upp, till 20000. Få dödsångest och bli stressad över att tiden springer i från mig.

Jag har slutat med mina p-piller igen, i hopp om att jag kanske ska kunna få må bättre utan dem. Är bara orolig för att samma visa som sist kommer att upprepas; utebliven mens i över ett halvår, akne och säkert håravfall. Men, väger man för och nackdelar så måste det ändå vara bättre att sluta. Må pskykist bättre, med eller utan hår och akne vs psykfall utan lust för någonting mer än döda någon eller sig själv, kanske få blodpropp och dö så måste det vara bättre att leva. Även om jag ser ut som ett pizzaface. Utan hår. Jaja. Försöker vara positiv.

Wish me luck. Herrå