f o r e v e r n e v e r l a s t

Idag är en sån dag. En av de dagar då jag nästan ger upp. När mitt huvud inte kan komma överens med mitt hjärta och tvärtom.
Känslan av att ena sekunden vilja ge allt, lämna allt för kunna få vara tillsammans. Kunna få nudda mina fingertoppar mot hans hud, att få ha min hand i hans. Hans doft. Att få känna att han är där, alldeles precis bredvid mig.
Och andra sekunden rivas sönder inuti och vilja ge upp alltihop. Allt brister och jag ger upp hoppet om ett Oss.

Jag står inte ut.

Nästan en (underbar) månad tillsammans och nu står jag inte ut. Detta går inte. Det gör för ont.